Jul 2009

20 december : Malmö  Snökaos  Nattåg

21 december : Stockholm  Tågförsening  Sundsvall  Minusgrader  Snö

22 december : Snöfall  Lägenhetsvisning  Scillaknuffar  Glögg

23 december : Snöfall  Sta’n  Sistaminuten-köp Charmfika

24 december : Snöfall  Julmat  Många klappar

25 december : Snöfall  Scillaknuffar  Mera julmat  Mera klappar

26 december : Snöfall  Mellandagsrea   mera snö Utgång med Malin D:  Svenssons  Fulla människor  Kö  Stadshuset  Mera fulla människor  DJAnders  Dansa  Kö  Taxi  Snöplums.

27 december : Snöfall  Vinterpromenad Snö snö snö  Minusgrader

28 december : Snöfall  Nästan missa tåget  Tågförsening …  Kö  SJ kundservice  Överbokade tåg  Arga resenärer  Sittplatser ändå  Taxikö "Till Arloff? Jak köra pilligt, endast 250 krånår" Nej tack. Med taxi kurir betalar vi 135:-  Äntligen hemma.

Snart är det jul här i vårt hus, tiddelipom å hej!

Granen är uppgrävd ur källaren, tomtar i alla vrår och pepparkakshusmaterialet ihopknådat, här ska äntligen adventsmysas för fulla glöggmuggar! I morgon ska jag åka till mormor och lussa lite för henne, det ska bli mysigt.

My way or No way. Igen. Om en gubbaktig liten kärring u25.

  Jag trodde (nästan) att jag i min aktningsvärda medelålder skulle få klara sig undan de värsta grin-kärringarna och gubbarna med ursäkten att man nu är gammal nog att inte vara avundsvärd men så är tydligen inte fallet.
Det värsta är att jag är gammal nog att vara hennes mor, eller det kanske är det som är problemet? 
Nu undrar du säkert varför jag kallar henne gubbaktig – Jo,
 1) för att hon som företagsledare aldrig skulle anställa en kvinna inom anläggning. "För de orkar inte lika mycket och deras kroppar håller inte lika länge som en man" sug på den ni, bästa anläggartjejer från -06, vi som skulle ha en firma med bara tjejer.
Visst, på ett sätt har hon rätt när det gäller råstyrka, men va’ F. det är väl inga maskiner som ska inköpas, det är människor av kött och blod med fungerande hjärnor. Det handlar minst lika mycket om kunskap, teknik och att använda rätt hjälpmedel.
 2) Hon gapar, svär och skriker åt läraren att han är dum i huvudet som inte ger tydligare anvisningar när hon inte förstår uppgiften. Häpp! Går vi i grundskolan eller på kvalificerad yrkesutbildning (=riktad till vuxna)? Det är MENINGEN att vi ska TÄNKA SJÄLVA.
 3) Bara går och är sur, muttrar, svär, slänger verktyg omkring sig så att det dånar när hon tycker att man (läs jag) inte gör det jag ska i vårt grupparbete, trots att jag försöker kommunicera och be om hjälp med det jag inte riktigt vet hur jag ska lösa. Enligt min ringa uppfattning går grupparbete faktiskt ut på att lösa problemen tillsammans och att göra det TILLSAMMANS.
 4) Över huvud taget inte verkar förstå att för att samarbeta behöver man kommunicera och att även om man inte gillar varandra kan man lyfta sakfrågan från personfråga och göra ett gott arbete ändå.

Kärringepitetet får hon för att hon inte vågar säga vad hon egentligen tycker om mig fast det är så uppenbart och istället fryser ut mig med tystnad och skyler över med falska leenden när hon inte kommer undan en konfrontation. Återigen: My way or No way.

SUR!

Jag avskyr att kompromissa utan att få något ut av det!

Grupparbete; oenig med co-worker om vad uppgiften går ut på och jag orkar inte tjafsa utan tänker att "ja, ja vederbörande får väl höra vad det var vi borde gjort när vi redovisar och får feedback." Gissa vem som fick stå där ensam och redovisa och argumentera för "genvägar" eftersom co-workern (som vanligt) var borta när det skulle redovisas. Det hade blivit så mycket bättre om jag gjort ett eget arbete eller åtminstone inte kompromissat bort min själ men eftersom jag ibland har fått fn för att jag är för envis så tänkte jag försöka en annan väg.

I fortsättningen SKTR jag i att kompromissa och grupparbeta. My way or no way!